publicerad: 2015
pratmakare
prat|mak·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑makarna • person som pratar alltför mycket
| Singular | |
|---|---|
| en pratmakare | obestämd form |
| en pratmakares | obestämd form genitiv |
| pratmakaren | bestämd form |
| pratmakarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| pratmakare | obestämd form |
| pratmakares | obestämd form genitiv |
| pratmakarna | bestämd form |
| pratmakarnas | bestämd form genitiv |


