provaprova
verb
~de ~t • använda på försök| Finita former |
|---|
| provar | presens aktiv |
| provas | presens passiv |
| provade | preteritum aktiv |
| provades | preteritum passiv |
| prova | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att prova | infinitiv aktiv |
| att provas | infinitiv passiv |
| har/hade provat | supinum aktiv |
| har/hade provats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| provande |
| Perfekt particip |
|---|
| en provad + substantiv |
| ett provat + substantiv |
| den/det/de provade + substantiv |
prova in
• prova under viss tidInfinita formeratt prova ininfinitiv aktivPresens participinprovandePerfekt participen inprovad + substantivett inprovat + substantivden/det/de inprovade + substantiv
prova på
• ägna sig åt ngt på försök: prova på att vindsurfaInfinita formeratt prova påinfinitiv aktivPresens particippåprovandePerfekt participen påprovad + substantivett påprovat + substantivden/det/de påprovade + substantiv
prova ut
• prova ut el. utprova ett läromedel
