publicerad: 2015
puta
1puta
verb
~de ~t • truta, pluta; stå ut, skjuta fram
Finita former | |
---|---|
putar | presens aktiv |
putas | presens passiv |
putade | preteritum aktiv |
putades | preteritum passiv |
puta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att puta | infinitiv aktiv |
att putas | infinitiv passiv |
har/hade putat | supinum aktiv |
har/hade putats | supinum passiv |
Presens particip | |
putande |
2puta
substantiv
~n putor • dyna, kudde
Singular | |
---|---|
en puta | obestämd form |
en putas | obestämd form genitiv |
putan | bestämd form |
putans | bestämd form genitiv |
Plural | |
putor | obestämd form |
putors | obestämd form genitiv |
putorna | bestämd form |
putornas | bestämd form genitiv |