publicerad: 2015
rättvisa
rätt|visa
substantiv
~n ‑visor • till rättvis – I sammansättn. rättvise-.
Singular | |
---|---|
en rättvisa | obestämd form |
en rättvisas | obestämd form genitiv |
rättvisan | bestämd form |
rättvisans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rättvisor | obestämd form |
rättvisors | obestämd form genitiv |
rättvisorna | bestämd form |
rättvisornas | bestämd form genitiv |