SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rangplats
rang|­plats substantiv ~en ~er rang plats 1
Singular
en rangplatsobestämd form
en rangplatsobestämd form genitiv
rangplatsenbestämd form
rangplatsensbestämd form genitiv
Plural
rangplatserobestämd form
rangplatsersobestämd form genitiv
rangplatsernabestämd form
rangplatsernasbestämd form genitiv