publicerad: 2015
rede
rede
substantiv
~t ~n 1 fågelbo; värpplats2 stomme i vagn3 ⟨prov.⟩ bindsle för nötkreatur – I sammansättn. red-.
Singular | |
---|---|
ett rede | obestämd form |
ett redes | obestämd form genitiv |
redet | bestämd form |
redets | bestämd form genitiv |
Plural | |
reden | obestämd form |
redens | obestämd form genitiv |
redena | bestämd form |
redenas | bestämd form genitiv |