publicerad: 2015
reducera
re·duc·era
verb
~de ~t 1 minska, nedbringa; åter- el. överföra till ngt; förenkla, förkorta2 ⟨kem.⟩ frigöra från syre; tillföra elektroner till; mots. oxidera – Jfr reduktion.
| Finita former | |
|---|---|
| reducerar | presens aktiv |
| reduceras | presens passiv |
| reducerade | preteritum aktiv |
| reducerades | preteritum passiv |
| reducera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att reducera | infinitiv aktiv |
| att reduceras | infinitiv passiv |
| har/hade reducerat | supinum aktiv |
| har/hade reducerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| reducerande | |
| Perfekt particip | |
| en reducerad + substantiv | |
| ett reducerat + substantiv | |
| den/det/de reducerade + substantiv | |


