publicerad: 2015
reformation
re·form·at·ion
substantiv
~en ~er • omdaning; reformationen den kyrkliga omdaningen i början av 1500-talet ledd av bl.a. M. Luther
Singular | |
---|---|
en reformation | obestämd form |
en reformations | obestämd form genitiv |
reformationen | bestämd form |
reformationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reformationer | obestämd form |
reformationers | obestämd form genitiv |
reformationerna | bestämd form |
reformationernas | bestämd form genitiv |