publicerad: 2015
regeringschef
reg·er·ings|chef
substantiv
~en ~er • statsminister el. premiärminister
Singular | |
---|---|
en regeringschef | obestämd form |
en regeringschefs | obestämd form genitiv |
regeringschefen | bestämd form |
regeringschefens | bestämd form genitiv |
Plural | |
regeringschefer | obestämd form |
regeringschefers | obestämd form genitiv |
regeringscheferna | bestämd form |
regeringschefernas | bestämd form genitiv |