publicerad: 2015
relation
re·lat·ion
substantiv
~en ~er 1 ⟨ngt åld.⟩ berättelse2 förhållande; proportion t.ex. mellan tal3 känslomässigt förhållande; kärleksförbindelse – De flesta sammansättn. med relations- hör till relation 3.
Singular | |
---|---|
en relation | obestämd form |
en relations | obestämd form genitiv |
relationen | bestämd form |
relationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
relationer | obestämd form |
relationers | obestämd form genitiv |
relationerna | bestämd form |
relationernas | bestämd form genitiv |