publicerad: 2015
repellera
re·pell·era
verb
~de ~t • stöta bort, stöta tillbaka; mots. attrahera
| Finita former | |
|---|---|
| repellerar | presens aktiv |
| repelleras | presens passiv |
| repellerade | preteritum aktiv |
| repellerades | preteritum passiv |
| repellera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att repellera | infinitiv aktiv |
| att repelleras | infinitiv passiv |
| har/hade repellerat | supinum aktiv |
| har/hade repellerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| repellerande | |
| Perfekt particip | |
| en repellerad + substantiv | |
| ett repellerat + substantiv | |
| den/det/de repellerade + substantiv | |


