publicerad: 2015
reprimand
re·prim·and
[‑an´d]
substantiv
~en ~er • tillrättavisning
Singular | |
---|---|
en reprimand | obestämd form |
en reprimands | obestämd form genitiv |
reprimanden | bestämd form |
reprimandens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reprimander | obestämd form |
reprimanders | obestämd form genitiv |
reprimanderna | bestämd form |
reprimandernas | bestämd form genitiv |