publicerad: 2015
resultat
re·sult·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • slutlig verkan, följd, utgång; utbyte, behållning
Singular | |
---|---|
ett resultat | obestämd form |
ett resultats | obestämd form genitiv |
resultatet | bestämd form |
resultatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
resultat | obestämd form |
resultats | obestämd form genitiv |
resultaten | bestämd form |
resultatens | bestämd form genitiv |