publicerad: 2015
ringorm
ring|orm
substantiv
~en ~ar • en typ av hudutslag hos djur
Singular | |
---|---|
en ringorm | obestämd form |
en ringorms | obestämd form genitiv |
ringormen | bestämd form |
ringormens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ringormar | obestämd form |
ringormars | obestämd form genitiv |
ringormarna | bestämd form |
ringormarnas | bestämd form genitiv |