publicerad: 2015
rivning
riv·ning
substantiv
~en ~ar 1 till 2riva 1,32 till 2riva 4 – Alla sammansättn. med rivnings- hör till rivning 2.
Singular | |
---|---|
en rivning | obestämd form |
en rivnings | obestämd form genitiv |
rivningen | bestämd form |
rivningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rivningar | obestämd form |
rivningars | obestämd form genitiv |
rivningarna | bestämd form |
rivningarnas | bestämd form genitiv |