publicerad: 2015
rivningslov
riv·nings|lov
substantiv
~et; pl. ~ • tillstånd att riva hus e.d.
Singular | |
---|---|
ett rivningslov | obestämd form |
ett rivningslovs | obestämd form genitiv |
rivningslovet | bestämd form |
rivningslovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rivningslov | obestämd form |
rivningslovs | obestämd form genitiv |
rivningsloven | bestämd form |
rivningslovens | bestämd form genitiv |