publicerad: 2015
roder
roder
[ro´der]
substantiv
rodret; pl. ~, best. pl. rodren • styranordning i båt el. på flygplan; hålla i rodret äv. bildl. vara den som bestämmer
Singular | |
---|---|
ett roder | obestämd form |
ett roders | obestämd form genitiv |
rodret | bestämd form |
rodrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
roder | obestämd form |
roders | obestämd form genitiv |
rodren | bestämd form |
rodrens | bestämd form genitiv |