publicerad: 2015
rov
rov
substantiv
~et; pl. ~ • bortrövande; fångst, byte; inte akta för rov inte dra sig för – Nästan alla sammansättn. med rov- hör till rov.
Singular | |
---|---|
ett rov | obestämd form |
ett rovs | obestämd form genitiv |
rovet | bestämd form |
rovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rov | obestämd form |
rovs | obestämd form genitiv |
roven | bestämd form |
rovens | bestämd form genitiv |