SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rusthåll
rust|­håll substantiv ~et; pl. ~ hemman med skyldighet att hålla ryttare för krigs­tjänst i äldre tid; ​stå för rust­hållet ofta bildl. stå för det hela, ha an­svaret
Singular
ett rusthållobestämd form
ett rusthållsobestämd form genitiv
rusthålletbestämd form
rusthålletsbestämd form genitiv
Plural
rusthållobestämd form
rusthållsobestämd form genitiv
rusthållenbestämd form
rusthållensbestämd form genitiv