publicerad: 2015
rusthållare
rust|håll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑hållarna hålla
| Singular | |
|---|---|
| en rusthållare | obestämd form |
| en rusthållares | obestämd form genitiv |
| rusthållaren | bestämd form |
| rusthållarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rusthållare | obestämd form |
| rusthållares | obestämd form genitiv |
| rusthållarna | bestämd form |
| rusthållarnas | bestämd form genitiv |


