SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruta
1ruta substantiv ~n rutor 1 fyr­kant; glas­skiva i fönster; ​(till­baka) på ruta ett där man började2 en växt​ – Alla sammansättn. med rut- hör till ruta 1.
Singular
en rutaobestämd form
en rutasobestämd form genitiv
rutanbestämd form
rutansbestämd form genitiv
Plural
rutorobestämd form
rutorsobestämd form genitiv
rutornabestämd form
rutornasbestämd form genitiv
2ruta verb ~de ~t • göra rutig, dela in i rutor: ​rutat papper
Finita former
rutarpresens aktiv
rutaspresens passiv
rutadepreteritum aktiv
rutadespreteritum passiv
rutaimperativ aktiv
Infinita former
att rutainfinitiv aktiv
att rutasinfinitiv passiv
har/hade rutatsupinum aktiv
har/hade rutatssupinum passiv
Presens particip
rutande
Perfekt particip
en rutad + substantiv
ett rutat + substantiv
den/det/de rutade + substantiv
ruta in • äv. bildl. planera nog­grant: ​ruta in el. (sällan) inruta sitt liv
Infinita formeratt ruta ininfinitiv aktivPresens participinrutandePerfekt participen inrutad + substantivett inrutat + substantivden/det/de inrutade + substantiv