publicerad: 2015
sammanhang
samm·an|hang
substantiv
~et; pl. ~ samman hang
| Singular | |
|---|---|
| ett sammanhang | obestämd form |
| ett sammanhangs | obestämd form genitiv |
| sammanhanget | bestämd form |
| sammanhangets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sammanhang | obestämd form |
| sammanhangs | obestämd form genitiv |
| sammanhangen | bestämd form |
| sammanhangens | bestämd form genitiv |


