publicerad: 2015
samvete
sam|vete
substantiv
~t ~n • inre moralisk röst: ha gott samvete; ha dåligt samvete
Singular | |
---|---|
ett samvete | obestämd form |
ett samvetes | obestämd form genitiv |
samvetet | bestämd form |
samvetets | bestämd form genitiv |
Plural | |
samveten | obestämd form |
samvetens | obestämd form genitiv |
samvetena | bestämd form |
samvetenas | bestämd form genitiv |