publicerad: 2015
seglare
segl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. seglarna
Singular | |
---|---|
en seglare | obestämd form |
en seglares | obestämd form genitiv |
seglaren | bestämd form |
seglarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
seglare | obestämd form |
seglares | obestämd form genitiv |
seglarna | bestämd form |
seglarnas | bestämd form genitiv |