publicerad: 2015
sidekick
side|kick
[saj´d‑]
substantiv
~en; pl. ~ar hellre än ~s • ⟨vard.⟩ nära medhjälpare till huvudpersonen t.ex. i tv-program
Singular | |
---|---|
en sidekick | obestämd form |
en sidekicks | obestämd form genitiv |
sidekicken | bestämd form |
sidekickens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sidekickar (sidekicks) | obestämd form |
sidekickars (sidekicks) | obestämd form genitiv |
sidekickarna | bestämd form |
sidekickarnas | bestämd form genitiv |