publicerad: 2015
sköta
sköta
verb
skötte skött • ha vård om; handha; jfr skötsel: hon sköter sin sjuka mor
Finita former | |
---|---|
sköter | presens aktiv |
sköts (skötes) | presens passiv |
skötte | preteritum aktiv |
sköttes | preteritum passiv |
sköt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sköta | infinitiv aktiv |
att skötas | infinitiv passiv |
har/hade skött | supinum aktiv |
har/hade skötts | supinum passiv |
Presens particip | |
skötande | |
Perfekt particip | |
en skött + substantiv | |
ett skött + substantiv | |
den/det/de skötta + substantiv |
sköta sig
• uppföra sig välOrdform(er) sköta sig