publicerad: 2015
skenäktenskap
sken|äkt·en·skap
substantiv
~et; pl. ~ • äktenskap som från början avses att upplösas
Singular | |
---|---|
ett skenäktenskap | obestämd form |
ett skenäktenskaps | obestämd form genitiv |
skenäktenskapet | bestämd form |
skenäktenskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skenäktenskap | obestämd form |
skenäktenskaps | obestämd form genitiv |
skenäktenskapen | bestämd form |
skenäktenskapens | bestämd form genitiv |