publicerad: 2015
skepp
skepp
substantiv
~et; pl. ~ 1 fartyg; i sammansättn. äv. stor luftfarkost2 långsträckt ofta längsgående del av kyrka – Nästan alla sammansättn. med skepps- hör till skepp 1.
Singular | |
---|---|
ett skepp | obestämd form |
ett skepps | obestämd form genitiv |
skeppet | bestämd form |
skeppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skepp | obestämd form |
skepps | obestämd form genitiv |
skeppen | bestämd form |
skeppens | bestämd form genitiv |