publicerad: 2015
skräckkabinett
skräck|kab·in·ett
substantiv
~et; pl. ~ • skräckinjagande grupp människor el. vaxdockor
Singular | |
---|---|
ett skräckkabinett | obestämd form |
ett skräckkabinetts | obestämd form genitiv |
skräckkabinettet | bestämd form |
skräckkabinettets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skräckkabinett | obestämd form |
skräckkabinetts | obestämd form genitiv |
skräckkabinetten | bestämd form |
skräckkabinettens | bestämd form genitiv |