publicerad: 2015
skura
1skura
verb
~de ~t • rengöra genom skrubbning: skura golvet – Nästan alla sammansättn. med skur- hör till 1skura.
Finita former | |
---|---|
skurar | presens aktiv |
skuras | presens passiv |
skurade | preteritum aktiv |
skurades | preteritum passiv |
skura | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att skura | infinitiv aktiv |
att skuras | infinitiv passiv |
har/hade skurat | supinum aktiv |
har/hade skurats | supinum passiv |
Presens particip | |
skurande | |
Perfekt particip | |
en skurad + substantiv | |
ett skurat + substantiv | |
den/det/de skurade + substantiv |
2skura
substantiv
~n skuror 1 gränslinje mellan fält i vapensköld2 erosionsklyfta
Singular | |
---|---|
en skura | obestämd form |
en skuras | obestämd form genitiv |
skuran | bestämd form |
skurans | bestämd form genitiv |
Plural | |
skuror | obestämd form |
skurors | obestämd form genitiv |
skurorna | bestämd form |
skurornas | bestämd form genitiv |