publicerad: 2015
släktskap
släkt·skap
substantiv
~et el. ~en; pl. ~ el. ~er 1släkt
Singular | |
---|---|
ett släktskap (en släktskap) | obestämd form |
ett släktskaps (en släktskaps) | obestämd form genitiv |
släktskapet (släktskapen) | bestämd form |
släktskapets (släktskapens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
släktskap (släktskaper) | obestämd form |
släktskaps (släktskapers) | obestämd form genitiv |
släktskapen (släktskaperna) | bestämd form |
släktskapens (släktskapernas) | bestämd form genitiv |