publicerad: 2015
slutrim
slut|rim
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • mots. begynnelserim, allitteration
Singular | |
---|---|
ett slutrim | obestämd form |
ett slutrims | obestämd form genitiv |
slutrimmet | bestämd form |
slutrimmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
slutrim | obestämd form |
slutrims | obestämd form genitiv |
slutrimmen | bestämd form |
slutrimmens | bestämd form genitiv |