publicerad: 2015
smäcka
smäcka
verb
smäckte smäckt 1 ⟨vard.⟩ slå, dänga2 ⟨vard.⟩ ljuga
Finita former | |
---|---|
smäcker | presens aktiv |
smäcks (smäckes) | presens passiv |
smäckte | preteritum aktiv |
smäcktes | preteritum passiv |
smäck | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att smäcka | infinitiv aktiv |
att smäckas | infinitiv passiv |
har/hade smäckt | supinum aktiv |
har/hade smäckts | supinum passiv |
Presens particip | |
smäckande |
smäcka ihop
1 ⟨vard.⟩ hastigt sätta ihop2 ⟨vard.⟩ ljuga ihopInfinita former att smäcka ihop infinitiv aktiv Presens particip ihopsmäckande
smäcka upp
• ⟨vard.⟩ hastigt sätta ihop: smäcka upp ett plåtskjulInfinita former att smäcka upp infinitiv aktiv Presens particip uppsmäckande