publicerad: 2015
småhandlare
små|handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑handlarna • äv. bildl. oviktig person
Singular | |
---|---|
en småhandlare | obestämd form |
en småhandlares | obestämd form genitiv |
småhandlaren | bestämd form |
småhandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
småhandlare | obestämd form |
småhandlares | obestämd form genitiv |
småhandlarna | bestämd form |
småhandlarnas | bestämd form genitiv |