publicerad: 2015
smocka
1smocka
[småk`a]
substantiv
~n smockor • ⟨vard.⟩ knytnävsslag
Singular | |
---|---|
en smocka | obestämd form |
en smockas | obestämd form genitiv |
smockan | bestämd form |
smockans | bestämd form genitiv |
Plural | |
smockor | obestämd form |
smockors | obestämd form genitiv |
smockorna | bestämd form |
smockornas | bestämd form genitiv |
2smocka
[småk`a]
verb
~de ~t • tills. med till:
Finita former | |
---|---|
smockar | presens aktiv |
smockas | presens passiv |
smockade | preteritum aktiv |
smockades | preteritum passiv |
smocka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att smocka | infinitiv aktiv |
att smockas | infinitiv passiv |
har/hade smockat | supinum aktiv |
har/hade smockats | supinum passiv |
Presens particip | |
smockande |
smocka till
• ⟨vard.⟩ slå tillInfinita former att smocka till infinitiv aktiv Presens particip tillsmockande