publicerad: 2015
societet
soci·et·et
[‑e´t]
substantiv
~en ~er 1 finare umgängeskretsar i en stad e.d.2 mest i sms.; lärt samfund – Alla sammansättn. med societets- hör till societet 1.
Singular | |
---|---|
en societet | obestämd form |
en societets | obestämd form genitiv |
societeten | bestämd form |
societetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
societeter | obestämd form |
societeters | obestämd form genitiv |
societeterna | bestämd form |
societeternas | bestämd form genitiv |