publicerad: 2015
suterrängvåning
su·terr·äng|vån·ing
el. sou·terr·äng|vån·ing
substantiv
~en ~ar • till våning 1,2 suterräng
Singular | |
---|---|
en suterrängvåning (en souterrängvåning) | obestämd form |
en suterrängvånings (en souterrängvånings) | obestämd form genitiv |
suterrängvåningen (souterrängvåningen) | bestämd form |
suterrängvåningens (souterrängvåningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
suterrängvåningar (souterrängvåningar) | obestämd form |
suterrängvåningars (souterrängvåningars) | obestämd form genitiv |
suterrängvåningarna (souterrängvåningarna) | bestämd form |
suterrängvåningarnas (souterrängvåningarnas) | bestämd form genitiv |