publicerad: 2015
spontning
spont·ning
hellre än spånt·ning
substantiv
~en sponta
Singular | |
---|---|
en spontning (en spåntning) | obestämd form |
en spontnings (en spåntnings) | obestämd form genitiv |
spontningen (spåntningen) | bestämd form |
spontningens (spåntningens) | bestämd form genitiv |