publicerad: 2015
spatium
spati·um
[spa´tsi‑]
substantiv
spatiet spatier • mellanrum mellan ord i en text
Singular | |
---|---|
ett spatium | obestämd form |
ett spatiums | obestämd form genitiv |
spatiet | bestämd form |
spatiets | bestämd form genitiv |
Plural | |
spatier | obestämd form |
spatiers | obestämd form genitiv |
spatierna | bestämd form |
spatiernas | bestämd form genitiv |