publicerad: 2015
spjälkning
spjälk·ning
substantiv
~en ~ar • till spjälka 1,2
Singular | |
---|---|
en spjälkning | obestämd form |
en spjälknings | obestämd form genitiv |
spjälkningen | bestämd form |
spjälkningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spjälkningar | obestämd form |
spjälkningars | obestämd form genitiv |
spjälkningarna | bestämd form |
spjälkningarnas | bestämd form genitiv |