publicerad: 2015
språkvårdare
språk|vård·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vårdarna språkvård
Singular | |
---|---|
en språkvårdare | obestämd form |
en språkvårdares | obestämd form genitiv |
språkvårdaren | bestämd form |
språkvårdarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
språkvårdare | obestämd form |
språkvårdares | obestämd form genitiv |
språkvårdarna | bestämd form |
språkvårdarnas | bestämd form genitiv |