publicerad: 2015
språkvårdare
språk|vård·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vårdarna språkvård
| Singular | |
|---|---|
| en språkvårdare | obestämd form |
| en språkvårdares | obestämd form genitiv |
| språkvårdaren | bestämd form |
| språkvårdarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| språkvårdare | obestämd form |
| språkvårdares | obestämd form genitiv |
| språkvårdarna | bestämd form |
| språkvårdarnas | bestämd form genitiv |


