SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
språng
språng substantiv ~et; pl. ~ hopp; äv. bildl.; ​till 1hopp 2det att springahan­djurs bestigning av hon­djur​ – De flesta sammansättn. med språng- hör till språng 1.
Singular
ett språngobestämd form
ett språngsobestämd form genitiv
språngetbestämd form
språngetsbestämd form genitiv
Plural
språngobestämd form
språngsobestämd form genitiv
språngenbestämd form
språngensbestämd form genitiv