SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ställning
ställ·­ning substantiv ~en ~ar 1 sätt att stå, sitta el. ligga; position i hierarki: ​samhälls­ställning; ​ta ställning till (ngt) ut­trycka å­sikt om2 läge i på­gående tävling e.d.: ​ställningen i matchen är 2–23 upp­byggd konstruktion: ​byggnads­ställning​ – Alla sammansättn. med ställnings- hör till ställning 1.
Singular
en ställningobestämd form
en ställningsobestämd form genitiv
ställningenbestämd form
ställningensbestämd form genitiv
Plural
ställningarobestämd form
ställningarsobestämd form genitiv
ställningarnabestämd form
ställningarnasbestämd form genitiv