publicerad: 2015
stökig
stök·ig
adjektiv
~t ~a • ostädad; besvärlig, bråkig
Positiv | |
---|---|
en stökig + substantiv | |
ett stökigt + substantiv | |
den/det/de stökiga + substantiv | |
den stökige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de stökigare + substantiv | |
Superlativ | |
är stökigast | |
den/det/de stökigaste + substantiv |