publicerad: 2015
stövare
stöv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. stövarna • en hund
Singular | |
---|---|
en stövare | obestämd form |
en stövares | obestämd form genitiv |
stövaren | bestämd form |
stövarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stövare | obestämd form |
stövares | obestämd form genitiv |
stövarna | bestämd form |
stövarnas | bestämd form genitiv |