publicerad: 2015
standard
stand·ard
[stan´d‑]
substantiv
~en ~er 1 normaltyp; normalmått2 levnadsnivå; ekonomisk ställning3 ett rymdmått för sågat virke, knappt 4,7 m3 – De flesta sammansättn. med standard- hör till standard 1.
| Singular | |
|---|---|
| en standard | obestämd form |
| en standards | obestämd form genitiv |
| standarden | bestämd form |
| standardens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| standarder | obestämd form |
| standarders | obestämd form genitiv |
| standarderna | bestämd form |
| standardernas | bestämd form genitiv |


