publicerad: 2015
stickling
stick·ling
substantiv
~en ~ar • sättkvist, skott
| Singular | |
|---|---|
| en stickling | obestämd form |
| en sticklings | obestämd form genitiv |
| sticklingen | bestämd form |
| sticklingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sticklingar | obestämd form |
| sticklingars | obestämd form genitiv |
| sticklingarna | bestämd form |
| sticklingarnas | bestämd form genitiv |


