publicerad: 2015
strängaspel
stränga|spel
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨åld.⟩ musik från stränginstrument
Singular | |
---|---|
ett strängaspel | obestämd form |
ett strängaspels | obestämd form genitiv |
strängaspelet | bestämd form |
strängaspelets | bestämd form genitiv |
Plural | |
strängaspel | obestämd form |
strängaspels | obestämd form genitiv |
strängaspelen | bestämd form |
strängaspelens | bestämd form genitiv |