publicerad: 2015
ströburk
strö|burk
substantiv
~en ~ar • till 1strö 1 burk
Singular | |
---|---|
en ströburk | obestämd form |
en ströburks | obestämd form genitiv |
ströburken | bestämd form |
ströburkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ströburkar | obestämd form |
ströburkars | obestämd form genitiv |
ströburkarna | bestämd form |
ströburkarnas | bestämd form genitiv |