publicerad: 2015
streber
streber
[stre´ber]
substantiv
~n strebrar • uppåtsträvare, karriärist
Singular | |
---|---|
en streber | obestämd form |
en strebers | obestämd form genitiv |
strebern | bestämd form |
streberns | bestämd form genitiv |
Plural | |
strebrar | obestämd form |
strebrars | obestämd form genitiv |
strebrarna | bestämd form |
strebrarnas | bestämd form genitiv |